"Bye bye Amerikatt?"
De här två veckorna i re-match har gjort mig alldeles galen.
Första veckan var jag positiv och kände nu jävlar banne mig ta mig fan ska jag hitta en skitbra familj.
Att vara positiv är inte alltid så himla lätt, det börjar på topp och sakta sjunker neråt mot botten.
Och ja, jag känner att jag är på botten just nu.
Tack för kommentarerna, Coola Cola, Elli och Klyftan. Mycket uppvärmande tro mig!
Mina familjematchningar:
1.En familj från Connecticut med 3 barn. Rika krösusar som få, med feting pool och vattenfall, världens största hus. Det är dock något kusligt med Connecticut. Rikt och konservativt. Och slå näven i bordet, det visade sig att familjen var extremt konservativ även fast jag gillade familjen så stämde inte allt.
2.Ensamstående mamma från New Jersey med 3 barn från Italien. Extrem stödmani och 3 sidor om krav på au pairen. Hon ville att au pairen duschade varenda dag och jag skulle tydligen fungera mer som en hushållerska än ta hand om ungarna. Visst, jag skulle få lära mig att laga italiensk mat men nej tack.
3.En muslimsk familj med 4 barn från Texas utanför Dallas. Yee haa! Skulle lätt kunna tacka ja till Texas, på med cowboy hatt och rutig skjorta. Religion är intressant javisst, men dom var konservativa och jag känner mig inte redo till att komma till en familj som ber 5 gånger om dagen.
4.En familj från Chicago verkade asbra, två ungar. Men familjen tackade nej till mig.
5. En underbar familj från Boston, 15 minuter från city. 3 ungar, judar. Var hur goa som helst och jag kände hur det klickade direkt och deras värderingar stämde överens med mina 100%.
Men orkar jag, eller kanske framför allt, klarar jag av att ta hand om 3 små buskillar, vara organiserad som få och vill jobba på konstiga tider? Bestämde att jag skulle åka och träffa dom imorgon men då jag kände i mitt hjärta att jag inte kommer att fixa det så är det lika bra att köra med raka rör och vara ärlig.
Så jag ringde upp mamman och sa som jag kände och hon var så förstående och vi pratade ett tag.
Den där familjen var säkert en perfekt matchning men jag fick vara ärlig mot mig själv och säga att jag inte skulle klara av nivån då det är fulla muggar som gäller.
Så det verkar som att min vistelse här i USA börjar lida mot sitt slut. På måndag vet jag om jag kommer att få åka hem eller inte, och om jag får åka hem, vilket jag antagligen gör, så går mitt flyg på tisdag.
Detta känns extremt konstigt.
Känns som att allt är huller om buller och ibland undrar jag vem jag själv är.
Men jag känner att jag inte orkar med den här skiten längre, det här har tärt på mig en längre tid.
Gillar man inte en situation så får man ändra den och nu blev det så illa att jag gick ner mig totalt och tiden rann ut i hoppet om att hitta en ny familj.
Kommer allt verkligen att sluta så här? Nja, jag tror inte det.
Läste min vän Melonens status på FB som löd följande "Det du vill göra är uppenbart så gör något radikalt".
Nu hände något som jag inte trodde skulle hända, tillbaka till Svealand, landet falukorv.
Nu får jag börja smida på nästa plan, mitt nästa mål här i livet. Jag har mina aningar om vad det kan bli men man vet ju aldrig om något radikalt händer och ändrar mina planer.
Jag känner absolut att världen inte kommer att gå under för att jag kommer hem, hoppas för guds skull att inte mina nära och kära där hemma kommer att känna så heller:)
4 månader i amerikatt har lärt mig mycket på gott och ont.
Det jag vet är att jag inte ska tvinga mig själv att vara i ett land bara för att vara. Man ska trivas och vara lycklig och ha kul. Inte känna att man vill bort från stället.
Tack Bella min underbara svenska vän här i Massachusetts som tipsade mig om ny bra musik.
Just nu så klirrar det Hoffmaestro & Chraa med Highwayman, Young Dad och Desperado genom mina hörselgångar.
"Camilla på luffen"
Min nuvarande familj har hittat en ny au pair och ikväll blir jag "utslängd" ur mitt rum och får bo i Jolie's rum. Hur bra känns det? Inte så bra tack.
Jag tackade nej till en familj idag. Familjen i sig var säkert en fin och trevlig familj, men jag vill inte agera hushållerska.
Det är fett svårt att hitta en familj som passar och sen så vill jag inte ta en familj bara för att ta.
Då kanske jag känner efter ett tag att jag inte trivs och kommer i samma sits igen.
Agenturen, Cultural Care ger mig kasst samvete och dom får mig att känna mig så kräsen.
Men det ska ju vara en bra match, blir det ingen match så är jag hemma om en vecka från och med idag.
Det känns ju riktigt sjukt.
Jag vill verkligen vara kvar här i USA men hittar jag ingen familj så hittar jag ingen.
Jag är redo att antingen hitta en ny familj eller åka hem, väskorna är packade.
Känner mig som en alien i detta huset, en alien som får mat och får gå på toa och som har en nyckel till huset.
Imorse höll jag på att svimma, kan bero på att jag knappt kan sova och inte äter så bra.
Igår åt jag Ben&Jerry's glass, kaffe, kaffe, kaffe, en cola och ett glas juice.
Idag har jag ätit en redig frukost och även fast allt är så negativt så känner jag en gnutta positivitet.
Angel, en mamma som bor här i området har bjudit mig över för att kolla på American Idol ikväll. Hon är så go och hon har erbjudit mig att få bo där om det skulle kännas jobbigt här.
Sen vill jag inte direkt känna mig som en luffare som bor i sin resväska.
Jag får ta mig igenom den här situationen även fast den suger balle.
Hörde att dom har sågat ner all skog hemma hos pappa, blev så ledsen när jag hörde det.
"Bitterfittan på andra sidan Atlanten"
Känns som att jag sörjer, min kropp är helt jävla nere och min skalle känns helt slut. Som att jag har varit vaken veckor i sträck.
Har inte somnat innan halv 3 någon dag på kanske två veckor och det tar typ knäcken på mig, har typ inte käkat så jävla bra heller, inte superdåligt men ingen dietist skulle rekommendera det direkt.
Inte att jag INTE vill äta, men jag har tappat matlusten, men det är lungan, tack vare underhudsfettet så överlever jag.
Jag tror ärligt talat att jag skulle överleva länge om någon slängde ut mig i en skog utan mat, bara jag och mitt underbara fett.
Bon Iver är så mysig och sjunger Re: Stacks för mig. Helt underbar musik i mina öron. Jag får en slags flashback när jag lyssnar på hans musik. En tillbakablick då jag ligger i ett perfekt hett bad, dricker gott vitt vin t ex Gloria, massor av tända ljus och avrundar med en bra film och sakta men säkert ser min kropp förvandlats till ett gigantiskt russin.
Det är total avslappning för mig och efter att ha jobbat en hel dag, oavsett bra eller dålig, så finns det kanske inget skönare än att avsluta kvällen så.
Nu lirar Bon lite Flume och härnäst blir det lite Blood Bank. Fleet Foxes är inte fel heller.
Jag får fan rycka upp mig lite asså. Ta mig i kragen, slå mig själv på käften, köra en dunderlåt och studsa lite upp och ner och spela luftgitarr, skratta åt mig själv för att jag då skulle se så jävla töntig ut och börja gråta för att jag är så jävla patetisk för att jag behöver göra så för att bli glad när jag egentligen är en stor fet negativ kaka.
Har haft lite erbjudanden på familjer men magkänslan har sagt nej. Jag ska lyssna på mig själv och göra det som hjärtat känner. Fett djup låter jag nu men det är det absolut viktigaste för mig nu.
En familj i Boston som hade två tvillingardöttrar på 1 år samt en handikappad son på 6 (som har en egen nanny).
En överviktig typisk amerikan vid namn Scott som jag träffade på häromdagen, i bastun på gymmet, hade någon gammal vän som letade efter en ny familj.
Så sjukt att man träffar på någon i en bastu på ett gym i den här mikroskopiska staden. Hur ofta händer det?
Han var visserligen asskön, alla amerikanare är sköna och är jäkligt bra på att presentera sig och snacka.
Vissa gör det på ett bra sätt, andra är bra på att snacka och kan låta falska.
Fyllde även år i tisdags. Min födelsedag kändes som ett skämt men jag är så glad för alla som har sagt grattis, det betyder väldigt mycket för mig:)
Jag Bella och Laura stack till Patriots Place, slog oss ner på en Italiensk restaurang och drack gott och åt mat.
Inte direkt någon höjdare och trots att jag ville ha en well done stek så blev den blodig.
Kött är inte gött när det är rött, "Camilla's rimstuga".
Blev matchad med en familj från Connecticut och direkt kände jag blä. Det är något med den staten som gör mig illamående. Tänker på hemmafruar, kristendom och allmänt tråkiga människor.
Gav det en chans och jag pratade med mamman. Visst hon var jättetrevlig och även så pratade jag med en tidigare au pair också. Hon pratade bara bra om familjen.
Blev väldigt positiv av samtalen och jag kände YES, det hör kan verkligen fungera.
Fett najs hus med pool och vattenfall och andra bra grejer som fick mig att känna som att jag bor i ett ruckel.
Idag så beställde mamman tågbiljett för mig dit ner då dom skulle visa mig runt och lära känna familjen, när hon hade beställt biljetten tog jag upp det där med piercing och direkt så sa hon att hon inte gillar det samt så frågade hon om jag kunde ta ur den.
Visst, jag skrev i ansökan att jag kunde tänka mig det, men det är inte någon säkerhet och ja, jag har ändrat mig.
Nu känner jag att jag är den jag är, vill jag ha ett smycke i läppen så är det upp till mig.
Ärligt och rakt på sak så sa jag det till henne. Och då kom det fram att det är extremt konservativt i staden som dom bor i och att det skulle ge dåliga influenser på hennes barn.
Sorry, men jag är den jag är och hur jag vill se ut bestämmer jag.
En frisyr ändrar mig inte som person, en tröja ändrar mig inte heller och i detta fallet så ändrar inte en piercing mig heller. Jag känner mig bara mer komplett.
Hon ringde tillbaka till mig efter en halvtimma och frågadé om jag kunde gå med på att ta ur den och jag sa nej, då frågade hon om jag kunde ta ur den under veckan och sätta i den under helgen. NO FUCKING WAY!
Hon sa att ibland så får man faktiskt offra saker för ett jobb, jag har gjort det och under tiden då jag bytte piercing på Coop kände jag mig som en annan person.
Jag vill fan vara mig själv och det med basta!
Vi bestämde oss att vi inte är någon match, hon kan ju hitta någon nördig tråkig au pair som saknar personlighet och stil. Jag vet att jag inte är tråkig, synd bara att alla familjer är trista här.
Lauras familj dock är den bästa. Om jag skulle bli återfödd här och nu så skulle jag lätt välja familjen Cutone.
Nu har jag skrivit alldeles för mycket, hur kul är det att lyssna på en bitterfitta på andra sidan atlanten?
Imorgon ska jag vara spontan och göra något skoj.
Vad det blir har jag ingen aning om men jag ska se till att det blir något ballt.
"Ett gott nytt år?"
Ett gott nytt år? Nja, ett nytt år visserligen men gott vet jag inte om jag kan hålla med om.
Visst var det trevligt nyår hos Laura med hennes värdfamilj och deras polare. Riktigt sköna men sådär ett tag efter tolvslaget vad jag vet så var det kanske inte riktigt så trevligt.
Vaknade upp att ambulansmän är runt omkring mig och rummet är proppat med människor.
Vaknade sedan upp på sjukhuset med dropp i armen och sedan vaknade jag upp en gång till och då är jag i en cat scan(eller hur det nu stavas). En sån där röntgen som kollar hjärnan.
Det är så att tydligen så slog jag i huvudet ganska så rejält men det var ingen fara med hjärnan min förutom att den känns extremt tom. Förvånad att dom inte sa något om det :)
Japp det var mitt nyår. En av läkarna sa att jag är i gruppen "de snälla påverkade" och visst det glädjer mig. Så jag inte är en av dom som är skogstokiga.
Läkarna var super snälla och sköna som fan och jag döpte tydligen en till spiderman för han hade exakt likadan röst som Tobey Mcguire i just spindelmannen, en annan döpte jag till Marge Simpson.
Tydligen så hade jag dragit en massa skämt och sagt en massa konstiga saker som var uppskattat.
Alltid skönt att höra att man inte är ett psycho...
Det var kallt som fan kom jag ihåg och för att beskriva hur kallt det var så hade jag sagt att det är "Titanic cold".
Kalla mig för alkis, idiot eller vad ni nu vill. Jag är inte någon idiot, råkade bara dricka lite för mycket och på det slå i huvudet. Kan hända alla men det händer typ bara mig att jag åker in till sjukhuset, ha ha.
Jag mår bra nu men jag har inte ätit på 2 dagar, ska åka och äta en chicken ceasar sallad.
Hoppas att den stannar kvar i magen bara.
Sen sa jag även till min värdfamilj att jag vill byta familj, eller bara Joe. Så svårt att förklara hur man känner när man är fett nervös. Jag började stalka mig och kunde knappt prata. Lätt att bli missförstådd när man inte riktigt kan prata ordentligt, säga fel ord och så.
Men nu är det sagt och det känns bra fast jag hatar att jag känner mig så "skyldig". Ska verkligen inte känna mig så men nu gör jag det.
Ja det var lite action på nyår, slå det om ni kan?
"Mr Pink"
Ja igår så tog jag mig in till Boston, och av alla dagar jag väljer så tar jag den allra kyligaste och jävligaste.
Det blåser och är typ 11 minus. Och av alla dagar så väljer jag att ta på mig mina all stars och leggins?
Vad i helskotta tänker jag på? Det blir ju så när man är i sin källare, man går ju inte direkt ut och känner på vädret emellanåt. Men när jag kollade ut så såg det ut att vara ganska fint väder.
SKENET BEDROG MIG!
När jag då vandrade på gatorna så kände jag hur min kroppstemperatur sjönk allt mer och jag blev typ stelare och stelare. Kändes som att det tog 1 timma att komma fram dit jag skulle. Och när jag väl hade förvandlats till en isbit så skulle jag in i värmen för att tinas upp. Jag trodde ärligt talat att min hud skulle smälta bort för det verkligen kokade under min hud och jag kunde verkligen känna hur mina tår höll på att dö och bli så där svarta som dom blir innan dom ramlar av.
Jag har haft 2 kameror i sikte men eftersom jag älskar båda två och inte kunde bestämma mig för vilken jag ville ha så köpte jag båda 2. Så där investerade jag mina julklappspengar i, men jag är så nöjd så nöjd och jag vet hur roligt jag kommer att ha det med dessa kameror.
En Diana F + Mr Pink (lomography) och en Fuji Instax instant kamera (nästan som polaroid fast mindre bilder).
Se och njut kära människor!
Eftersom jag somnade så äckligt sent igår så försov jag mig till mötet jag skulle ha med min LCC. Mötet var 10 och jag vaknade 1.30, bra jobbat Bullen!
Så här näst så ska jag hämta upp Isabelle så ska vi hitta på något trevligt.
Fick min underbart coola blazer igår också på posten som jag har väntat på, åh den var ball!
Sådär, nu blev min blogg en modeblogg, och är inte unik på något sätt.
Tjabba!
"Koffeinkick och fiskgodis, tack så mycket"
Blev förvånad att jag inte var alldeles grön i nyllet senast jag kollade mig i spegeln.
Har ätit godis så att det ligger uppe i halsen på mig och det känns som om jag har varit ute till havs.
Jag lovar, kolabönorna som smakade fisk kommer att ligga i toaletten om en stund.
Idag har jag varit på Barnes and Noble och spanat i typ 100 olika tidningar och druckit starbucks kaffe så jag blev alldeles hög av koffein. Är fortfarande darrig och kicken verkar inte försvinna, tvärtom.
Det är asgött att hänga på Barnes and noble eftersom man får läsa alla böcker, tidningar och vad det nu än kan vara utan att man behöver köpa dom. Man kan såklart köpa dom också men jag får hålla i mina stackars pengar för jag fick tydligen någon irriterande räkning på kortet då jag använde pengar som jag inte hade, surt sa räven.
Blaska efter blaska, allt från Nylon till Inked så tröttnade jag på det hela spektaklet och jag satte mig i min Volvo och gasen i bott, 10 minuter senare så var jag hemma.
Och vad väntade där? Jo ett JÄTTEPAKET!
Wiiie! Det slog mig att det måste vara paketet som mamma skickade från alla därhemma. Och visst var det så.
Tack Ove, Anneli, Marcus, Elin, syrran, brorsan, Lisette och mamma. Fan vad underbart det var att få så fina brev och fina paket. Det här betydde hur mycket som helst för mig och med en kaffekick och en socker rush på det så kan ni kanske föreställa er hur glad jag måste ha sett ut. Nästan på gränsen till galen.
TACK TACK TACK TACK TACK!!!!!!
Ska även tilläggas att jag fick paket av Elisabeth häromdagen, en het pälsmössa och en pyjamas, mycket uppskattat!
Så nu sitter jag här och mår illa av allt svenne godis jag har vräkt mig i, men det var det värt:)
Ikväll ska jag hänga med Isabelle, kanske blir ett kärt återbesök i en kaffemugg, men då får jag inte förvänta mig att jag kommer att somna innan 12. Sist gång jag drack kaffe så sent somnade jag vid 4.30 och när jag skulle upp 6.30 så kände jag aldrig mer kaffe kvällen innan.
Denna veckan dock har jag någon slags ledig vecka och då behöver jag inte tänka på att gå upp och väcka någon unge som sover i mammans och pappans säng.
Denna veckan har jag planerat att åka in till Boston och shoppa lite coola grejer och kläder och annat dylikt.
Det är fan lycka att ha en massa grejer, för stunden i alla fall.
"Something, something, something"
Jag vet inte hur många gånger jag har gjort det här men ännu en gång så trycker jag på fel jäkla knapp och allt försvinner som jag har skrivit, var nästan klar med mitt inlägg.
Jag fick ingen bomb i julklapp men den skulle ha suttit fint nu.
Denna helgen borde jag ha avrättats för jag har gjort så mycket INGENTING att jag är förvånad att jag inte har något slags liggsår på kroppen.
Ja, julafton är förbi och jag hade en underbar sådan då jag var uppkopplad på Skype med mina nära och kära.
Jag var med och kollade när Ove stekte köttbullar, lyssnade på mamma som varje timma återupprepade "Vilken modern julafton vi har med camilla på Skype" och jag var till och med, med och spelade något spel, Absolut överens hette det tror jag.
Tack! Var otroligt mysigt att träffa alla och Ove gjorde ett bra jobb bakom datorn.
Julafton här har varit allt annat än bra. Stelt och jävligt!
Kvällen på julafton så lagade den äldsta dottern Jourdan middag. Visst det var gott och tack för att det fanns vin som dämpade mina ångestkänslor. Tror att Joe upprepade sig minst 5 gånger att det var ett $150 rött vin, kanske var det för att han inte ville att jag skulle dricka mer än vad jag gjorde för när mitt andra vinglas var tomt så frågade han inte om jag ville ha mer. Och visst var det gott!
Sen var det dags för lite klappar och Jolie fick en mobil. Men det är sant, när man är 9 år så har man ju en massa viktiga samtal att ringa.
Det som störde mig mest dock är hur mycket mamman och pappan har föreläst om att hon inte kommer att få någon mobil på länge och nu vips så får hon en.
Juldagen som alla firar jul på spenderade vi hos min värdmammas mamma och pappa på Rhode Island.
Sa jag att det var stelt på julafton så gångra det med 5 så har vi juldagen.
Tur att det fanns barn där med humor, Family Guy filmen Something, something, something darkside räddade mig. Penisskämt på jul, fan vad kul! Visst, filmen var inte 7 timmar lång och när jag inte kollade på film så pratade jag med mormorn i huset. Hon var supergo och vi pratade om allt från andra värlsdkriget, att det inte fanns kondomer förr i tiden till att hennes sons dotter är fet och har enorma pattar. Och go som hon var så stack hon till mig 5 dollar för att jag var den enda som inte fick någon julklapp där. Det är väl en sån där mormor grej antar jag. En stor kram till henne!
Jag ska vara ärlig och erkänna att jag inte trivs så värst bra här och jag tror att jag har försökt att trivas bättre än vad jag egentligen har gjort. Men nu är det slut på det och jag kommer inom en tid att byta familj. Måste bara hitta rätt tillfälle att säga det samt prata med min LCC (Local Childcare Coordinator) innan.
Finns mycket som spelar roll till att jag inte trivs så bra och jag hoppas sannerligen att det blir bättre när jag bytar familj. Det enda som suger och som jag är skrajsen för är att agenturen endast har två veckor på sig att hitta en ny familj. Gör dom inte det så får jag åka hem igen och jag gillar verkligen USA och vill vara kvar här.
Idag pratade jag med Melonen (elin brändström) och det var så kul och mysigt att prata och ta igen allt som jag inte har vetat sedan innan.
Är så glad för hennes skull att hon kom in på läkarlinjen och hoppas att hon kommer att stortrivas i Ume.
Umeå känns längre bort än vad jag är och jag tror ärligt att jag kan hinna hem snabbare än henne om om vi skulle mötas upp någon dag.
Tack syrran för ett underbart inlägg på facebook. Höll på att kikna av skratt.
Nja, jag vill nog inte kolla på Wizard of Oz igen. Inte för att det är repris direkt efter den har visats utan för att figurerna är läskiga där. Fågelskrämman som har en bajsfläck på näsan och Lejonet med hans kindpåsar ger mig kalla kårar.
Jag vill inte heller kolla på The Jersey Shore och på killar som säger "this is the situation" och som har pumpat upp sina kroppar med 100% muskler, solat solarium, blåser håret uppåt till någon slags Skrämd frisyr doppat i 5 liter gelé. Nej tack till brudar som visar röven och alla sina hårextensions som ligger som korvar i håret och har smeknamn som JWOWW och Snookie.
Nu hittade jag en film med Sean Connery, en mysig man sannerligen.
Ska lyssna på The Cave Singers och slurka i mig det sista av min julcola.
Skepp ohoy mates!
"Trött och skrot men snart är det jul"
Ni vet när man har skrivit ett inlägg/mejl som visade sig bli ganska lyckat och lite små stolt över och tänker "vad skönt att det äntligen är slut"?
Jag gjorde precis det och jag tryckte på spara och visst hade jag det i tanken, långt bak i huvudet att jag kanske skulle kopiera detta kopiöst långa inlägget men ikke gjorde jag det och SJÄLVKLART så försvinner hela skiten för att jag har varit inaktiv eller något annat skit. JAG BLIR SKOGSTOKIG OCH MINA ÖGON SER RÖTT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag får göra ett långt inlägg kort.
+Jag tackar för brev från mormor, papi, Tulli med familj, klyftan och evelina. Alltid lika kul att få brev och inse att det finns folk som tänker på mig. Mycket mysigt!
+ Ser fram emot det feta paketet som mami och alla andra har skickat, kanske främst så ser jag fram emot att Elli skickade med Mr.Johnson.
+Jag ser inte fram emot julen ett dugg för det går inte att ersätta den som är där hemma. Men jag ser dock fram emot cyberjulafton.
+Mätt på julshopping men ser fram emot min Volcom boyfriend blazer som kommer på posten inom en snart framtid.
+Fredagen var sjukt galen då jag körde Laura till Framingham men då hon missade bussen till flygplatsen gjorde jag det jag inte fick. Köra henne in till Boston utan tillåtelse men eftersom hon skulle ha missat flyget hem till Suomi så gjorde jag det som kändes mest rätt. Så jag önskar Laura en trevlig vistelse hemma med sauna och salmiakki.
+Har aldrig kört till eller från Boston och när jag åkte hem helst själv utan att veta vart jag skulle så skvätte jag nog ner brallan lite. Nervös för att jag skulle virra bort mig helt och nervös för att jag trodde att jag skulle vi avrättad av Joe när jag kom hem.
Visst, tanken slog mig att jag kanske skulle ljuga om situationen men va fan, jag ljuger inte om sån skit så jag bestämde mig för att vara ärlig rakt igenom. Klart att alla ljuger och saker jag ljuger om är typ "jag fjärtade inte" och "jag är inte så full" och andra töntiga liknande lögner.
Plussa på att jag var sjuk den dagen, jag var trött som en häger, jag hade mens och jag hade inte käkat något under hela dagen.
+Ingen avrättning, mot min förväntan så förstod han men att jag ska tänka på att vara ute i god tid nästa gång.
+Besök på IKEA denna vecka också samt på lite olika köpcenter för att hitta rätt julklappar.
+Alla galna människor här trodde att snöstormen som kom, ( som egentligen inte var någon storm ) skulle göra det omöjligt att åka till stop and shop så varför inte åka dit innan och bullra upp med allt i förväg?
På en del ställen fanns det säkerhetsvakter för att folk bråkade om ägg och mjölk. Jag menar, kom igen?! Är folk idioter här eller?
+Längtar tills jag ska köpa antingen en Lomography kamera Mr.Pink eller en instant picture Fuji kamera.
+Köpt astuff mini förstärkare/högtalare till datorn.
Mina armar går snart av, pallar inte skriva så mycket mer.
Känner mig som en deg, ska lyssna på John Mayer "Heartbreak Warfare" kolla på reality serien Keeping up with the Kardashians som jag egentligen inte gillar men ändå kollar på.
"Mmmmmm, Marabou"
Igår spenderade jag och Laura dagen i NY, det var fucking freezing cold men solen var framme så det var en underbar dag. Gick upp 4.30am och var hemma vid 12 på kvällen. Var så förbannat trött att jag typ inte ens visste vem jag var. Mysigt att vandra runt i staden och i central park, Times Square med mera.
Så mysigt att bara ta en kaffe och sätta sig på en bänk i central park, spana in dårar som lirar fotboll och joggar i shorts och linne samt alla snubbar som kör cykeltaxis och häst och vagn som om och om igen åker runt.
Sa hejdå till Elina också vilket kändes lite sorgligt men konstigt.
Idag gick jag upp hyfsat tidigt och hämtade Isabelle och Andrea för att göra det mest ultimata och svenska man kan göra här, åka till IKEA.
Efter en virrig färd till Stoughton, som jag inte ens vet hur man uttalar, så hittade vi slutdestinationen (efter många frågor om vägen på olika bensinstationer).
Det första vi gjorde var att beställa köttbullar och dammit vad gott det var, mumma!
Sen så promenerade vi runt och bara njöt av det svenska mästerverket.
Och vi avslutade med det absolut bästa, svensk choklad, pepparkakor, ahlgrens bilar, daim, knäckebröd och andra svenska göttor. Även fast jag bara har varit borta i 3 månader så hinner man inse hur mycket man älskar Sverige. Sitter här och avnjuter en underbar marabou choklad och saltlaktrits.
När vi var klara så åkte vi hem, eller rättare sagt vi "försökte" åka hem. Det tog oss typ 1 och en halv timma att hitta hem men då har vi också köer att skylla på.
Vi bestämde oss för att dagen inte skulle ta slut så vi käkade middag och gick på bio. Det blev "Brothers" och helt klart en godkänd film.
Ja nu är jag i alla fall helt slut, mina ben är möra och min säng ser sååå lockande ut även fast det är kanske det mest obekväma säng någonsin.
Skepp ohoj!
"ZzZzZzZzZz"
Vi hade tur att inget hände men läskigt när man tänker efter.
Var i Boston i helgen, det är så mysigt där men mindre mysigt när regnet öser ner.
På kvällen kom första snön och det var inte lite snö heller. Är väldigt fint med all snö i alla fall, bättre än slask.
Är cp trött nu så jag orkar fan inte skriva mer, ska kolla på Elf nu för andra gången. ÄLSKAR REPRISER!
Fan vad bra Vampire's Kiss är med Nicolas Cage, kolla på den ni som inte har sett den!
Matilda om du inte redan har sett den, se den!
"Christmas mania och konstiga sexdrömmar"
Visst är det mysigt med juldekoration men HÄR ÄR DET FAN GALET!
Det är PROPPAT med ljus på hus, det är stora tomtar i trädgårdarna, nötknäppare, renar, isbjörnar YOU NAME IT!
Folk har redan tagit in julgranen, fan vad sjukt MEN jävligt roligt att spana in.
Ett hus är så ljust så att det gör ont i ögonen när man spanar in det. Det blinkar allt möjligt på taket "Let it snow, let it snow, let it snow" och "Merry christmas". Shit in my pants vad sjukt det är.
Hade en jätte trevlig Thanksgiving middag hos Tracy och Pete, Lauras värdfamilj. Dom är så goa och jag känner mig så hemma där. Ungarna är också underbara och kallar mig för Camilla Cow, Camilla Banana och allt möjligt skojigt. På kvällen så drack jag, Laura, Tracy och Pete öl och hade så jäkla roligt. Öl efter öl och shot efter shot, skratt efter skratt.
Känns verkligen inte som att dom är äldre än oss och vi pratade om allt möjligt galet, från sexfrågor, Pete's torra skämt, framtiden, mile high club och mycket mer...
Fan vad jag gillar den familjen! UNDERBARA!
Den här helgen har jag åter igen kollat på en massa film, det blir lätt så men jag gillart för man både sparar pengar och mår gött.
Var på "The Blind side" på bio, den var skitbra! Har varit på bio 4 gånger på 2 månader och det lär ju bli fler gånger.
Sen har vi kollat på "Christmas Vacation", vilket tydligen är en tradition att kolla på här, "Field of dreams", "The Guardian", "The Wedding Singer", "Maid in Manhattan" (urkass) och ja det var väl alla filmer.
I lördags efter bion när vi kollade på Field of dreams så köpte vi ett sexpack med öl och spontansöp hemma hos Laura. Det var gött och vi blev så där gött berusade och skrattade typ konstant och hade skitkul.
Håller på och lär mig finska också vilket är ett väldigt svårt språk. Uppdaterar Lauras svenska också, även fast hon läste svenska i 5 år så kommer hon typ inte ihåg någonting. Ungefär som min tyska som suger.
EN LITEN FINSKA LEKTION
Kippis/Hölöken gölöken: Skål!
Mita kolo?: Hur mår du?
Voi Vitto/perkele vitto/voi baska: svärord
Ja sen så är det lite annat jag har lärt mig också.
Var inne i spritbutiken och på något sätt så poppar det alltid upp en bild av min syrra i huvudet.
Captain Morgan överallt med alla dess smaker och så är det en vodkaflaska format som en döskalle som jag vill köpa till syrran, hade passat in utmärkt i hennes blodomlopp.
Var så jävla sur på min värdfamilj, samma dag som det var thanksgiving så frågade dom mig vad jag skulle göra, ÖÖÖÖH lite sent kanske?!? Dom visste att jag skulle till Laura och jag hade redan frågat vad dom skulle göra och inte blev jag bjuden då, nej dom bjuder mig till dit dom ska 1 timma innan jag ska åka till Laura.
Är så jävla irriterad men samtidigt så bryr jag mig inte. Har hatkärlek till min familj fast Jolie är underbar och vi har kommit varandra närmare det senaste och det är det som verkligen betyder något.
Mamman är snål, pappan är tråkig och den äldsta äter upp maten som jag lagar. WTF!
Lagade extremt god korv och stroganoff häromdagen och då påmindes jag om sverige.
Det är nu det börjar hända grejer i min hjärna. Nu börjar jag verkligen tänka och känna efter saker.
Alla möjliga tankar rusar förbi. Tankar om min familj, vänner, gamla minnen.
Och när jag går igenom allt så går jag från att skratta, till gråta, till att vara arg osv...
Så drömmer jag mycket konstiga saker. Brad Pitt som ger mig $60 i dricks för att jag spelade fotboll och sedan bjuder in mig på öl i hans "svit" och vid hans sida sitter en maffia snubbe från Sopranos och smular ner kokain i min öl.
Jag har konstiga sexdrömmar som jag skäms över dagen efter, jag drömmer om min gamla katt Pelle som har ett hjärta som det sprutar ut blod ur som blev hämtad av ambulansmän och utburen på bår. Asså det är så sjukt mycket konstiga grejer jag drömmer om jag tror att jag börjar bli knäpp. Och som jag sa så tänker jag på allt möjligt på dagtid. Inte nog med att jag vaknar upp från en konstig dröm jag vaknar till konstiga dagdrömmar också, jesus alibaba!
Nu är det Sex Rehab på TV, mit favoritprogram, Ciao!
"Brrroken arm och skön klubb i Brrrooklyn"
Måndag! Som alla andra måndagar så är jag trött och seg och jag känner mig så där bakismysig (om man nu kan känna sig mysig som bakis så gör jag det nu).
Helgen spenderade jag i undebara N.Y, I love that city so much!
Elina är så go och vi har haft en bra helg. Lördagen var goast då vi inledde med billiga drinkar på ett ställe i midtown. Nja allt var inte billigt, beställde in 5 shottar och eftersom jag kände mig lite rik då allt var halva priset så fick jag en shock när allt förutom shottar var det, punkt punkt punkt.
Whatever, det var gött med lite tequila med mina nya franska vänner, Elina och Mr.Hardie hardie wants to Party party. Adrian har en tendens att få en massa smeknamn och nu blev det Mr.Hardie och hardie på franska är tydligen den manliga porrstjärnan på franska. Tufft!
Sen kom det ytterliggare några fransoser och vi tog vårt pack och tog tuben till Williamsburg i Brooklyn och efter ett bra tag så hamnade vi på en stöööörtskööön kubansk/jamaicansk klubb. Tror att den hette "Bembe". Det var mysig stämning och ganska trångt men mysigt. Dj:en spelade musik som sedan några sköna snubbar trummade till. En riktigt skön känsla fick man! Dit skulle jag vilja gå igen. Det vimlade av sköna människor i Williamsburg, mmm!
Tiden går J Ä V L I G T snabbt här. Har jag redan varit här i två månader, shit in my pants vad snabbt det går och snart är det jul och snart är jag 22. GAH!
Förra veckan så bröt Jolie armen när hon hade gymnastik. Fattade inte vad som hände och jag såg inte hur det hela gick till men Jolie var uppe på en sån där "bar" och skulle snurra runt men ramlade ner i mattan och föll så illa att armen bröts av vid armbågen. Fy helvede vad den såg ut, den var helt dislocated och man mådde illa när man kollade på den. Var så jäkla stolt över tjejen, hon grät inte något och var riktigt stark. Men hon hade så otroligt ont och jag kände mig så ledsen för hennes skull... Stackars Jolie!
Fick åka ambulans vilket var lite fräckt. Har gjort det en gång men då var jag så jävla wasted att jag inte visste vem jag var.
På natten fick hon operera armen och fick några spikar in i armen, det var tydligen ganska illa med armen.
När man kom in på sjukhuset sp besannades verkligen bilden av vad man har fått från alla sjukhus-serier.
På torsdag är det Thanksgiving och jag är bjuden till Laura's familj på middag. Traci sa att jag skulle göra något typiskt svensk och ta med mig men just nu har jag black out och vet inte vad jag ska hitta på. Antingen blir det något matigt eller någon slags dessert eller bakelse. Hmm, får klura ut något gott:)
Någon som har en idè?
Idag har jag ätit frukost på Dolce med Laura, mm, men det slog inte gårdagens brunch med Elina och hennes roomies, satan vad det var gott! Vi köpte hur mycket som helst och bullrade upp med en riktigt pang frukost!
Elina hade gjort ett besök på IKEA och köpt Marabou choklad och det var ju hur gott som helst. Saknar verkligen sveriges godis. Här finns bara äckligt godis.
Nu ska jag vila mig lite, kom hem så sent och nu vill jag bara återhämta mig lite!
Kramkalas:)
"Polis, polis potatisgris"
Jag har ont i min kropp, jag har blåsor på fötterna, mitt knä värker, min ankel är blå och jag känner mig stel som ett kylskåp. Fotboll är verkligen tufft, speciellt när man inte har lirat det på 2,5 år och det första man ger sig på är en fotbollsmatch i princip gyttja. Kände mig som ett träsktroll och såg antagligen ut som ett träsktroll också.
Rullator nästa!
Så jäkla kul att lira fotboll igen, inte trodde jag att jag skulle göra det här i USA men så blev det och jag har Angel att tacka. Hon är superskön och enkel att prata med.
I tisdags så var jag på konsert, The All American Rejects (som var förvånansvärt bra och sköna live) och förbanden var Amberlin och Taking Back Sunday.
En jävla idiotknöl publiksurfade rakt ner på mitt huvud så att det knakade till i nacken. Jag var så pissed off på den där tönten att jag bara ville använda mina svenska muskler och nita honom, GAH! ILSKA!
Äh, viking som jag är så repade jag mig och kunde fortsätta att njuta av musiken.
Tyler, sångaren i AAR är hur het som helst och underhöll oss mycket bra i publiken. En lyckad konsert trots ond nacke.
I fredags blev jag stoppad av polisen för att jag körde i 18 miles när gränsen var 20, WTF, jävla tönt cop, han hade nog ingenting att göra så det var därför han stannade mig.
Och inte är dom diskreta, ljusen blinkade blått och rött högt och lågt. Kände mig kriminell och som att jag gjort något riktigt dumt. Polisen lyste och bländade mig med sin ficklampa så att jag inte kunde se något och frågade hur jag mådde. Eftersom jag och Laura hade kollat på Notebook minuterna innan så var jag förstörd. Mina ögon var röda och mascaran låg inte direkt på rätt plats och så var jag ju nervös också!
Eeeeh, I am alright, I've just been crying cause I have been watching The Notebook... ÅH, kan jag bli mer pinsam, var jag tvungen att säga det?
Han var en good cop trots att han var misstänksam att jag hade druckit något och att det var därför jag körde för sakta.
Kollar på Sex Rehab med Dr.Drew, det är fan det bästa programmet just nu. Är trött på de flesta program för jag har antagligen sett samma jäkla skit om och om igen.
I fredags så öppnade Jolie verkligen upp sig för mig och det kändes hur bra som helst. Kändes som att isen verkligen bröts mellan oss, för jag har kännt att hon har typ tävlat med mig det sista. Att hon vill vara så mycket bättre än mig på allt. Och när vi spelade Wii baseball och jag gjorde en massa Homeruns och hon gång på gång missade, tillslut så bröt hon ihop och började storgrina. Mitt upp i allt så sa hon att hon har så dåligt självförtroende bla bla bla och det är jäkligt ledsamt att en 9åring ska ha kasst självförtroende.
Men jag peppade henne och sa att alla är bra på olika saker och att man inte ska jämföra sig med någon annan än sig själv och att träning ger färdighet.
Ledsamt att hon sa att hennes föräldrar inte bryr sig om henne och det är så sant som hon sa.
Hennes föräldrar ger henne inte tillräckligt med attention och pressar henne ganska hårt med allt och låter henne inte riktigt få vara en 9åring. Sånt gör mig så arg och ledsen, men jag ska se till att vi ska ha kul tillsammans:)
Lärde henne att säga snorkråka på svenska, så jäkla roligt! Vilken bra förebild jag är...
"Kalas, hookah och pinjata, kalla mig för camilla banana"
I fredags så blev det dock ingen utgång men jag och Laura hade det bra ändå. Vi hyrde filmen Orphan som visade sig vara en hyfsat bra film. Ingen jävla töntig skräckis även fast alla skräckisar är rätt så mesiga.
Vi köpte även vin som vi inte drack upp som dock tog slut dagen efter..
Hade sleep-over och dagen efter så åkte vi till Cafe Dolce som är riktigt mysigt och har goa saker framför allt.
Det har blivit tradition att gå till det fiket och man har börjat lära känna ägarna och sånt, de är riktigt schyssta!
Lördagen var Laura's födelsedagskalas och till ett kalas så behöver man ju alkohol!
JÄVLIGT surt att jag inte tog med mig mitt pass, för Massachusetts har en jävla cp-regel att dom inte godkänner utländska ID-kort så även fast jag inte köpte något så fick inte Laura köpa eftersom jag inte hade med mig mitt pass. Så jävla surt och jävligt! Ska skaffa mig ett sprit kort så jag inte behöver dra runt på passet, det är riktigt jäkla surt att tappa bort. Kostar fett mycket att fixa nytt VISA.
Fast när man går ut här så måste man ändå ha med sig passet, ÅH! Kanske ska skaffa mig ett MA körkort.
Födelsedagskalaset blev lyckat och det kom allt några stycken och vi hade det trevligt, med vin, pizza, snacks, heliumballonger och kanske det absolut bästa PINJATA!
Satan i gatan, det var så freakin roligt och tillslut efter många knytnävar så sprutade tillslut godiset ut, YES!
Sen blev vi dock lite sena och hann inte med tåget till Boston pga att Katharina glömde sitt pass men Lauras värdmamma är ju helt underbar och körde oss ända in till city och till vår slutdestination Tequila Rain.
Ett schysst ställe som var 3 våningar med allt från klubb, till lounge häng, bowling och biljard.
Vi hade det askul där och även fast jag var helt svettig och äcklig så dansade vi tills det stängde.
Ja, nu stänger alla klubbar i Boston 2am vilket är så jävla töntigt, det är inte som i NY direkt.
Jag vet inte vad det var igår men brudar från alla håll kom fram till mig och sa att jag var så jävla het och det får jag höra när jag har lökar högt och lågt och när man känner sig sådär "snygg" efter några shots/drinkar/öl/vinglas senare. Ändå väldigt roligt att höra:)
Vi träffade några schyssta dudes därinne och hittade vår sovplats hos en snubbe som hette Bryan.
Han bodde nära Berklee college där alla talangfulla musikintresserade människor går, som bland annat Aerosmith och John Mayer har gått på, och i huset bodde alla som går på den skolan.
Två snubbar som vi träffade hängde på upp till Bryans lägenhet men var allmänt tråkiga och trodde att de var så jäkla coola, iaf den lille som pluggade till läkare.
Hatar såna som tror sig vara snyggare och bättre än andra, kan man inte bara ha kul och ta situationen som den är? Vi hade iaf kul innan och jag somnade gött med kläderna och skorna på i en störtskön soffa.
Innan dess så använde vi Bryans hookah väl och jag fick en Budapest feeling över det hela.
Vaknade tidigt idag av att solen lyste in i mina ögon och kände för att gå ut i det underbara vädret och käka frulle.
Bryan fungerade lite som vår guide och visade oss runt lite i staden och så hamnade vi på Bostons bästa brunch ställe The Pour House. Och vad är inte bättre än att börja dagen med nyfrästa våfflor med grädde och jordgubbar?
Resten av dagen har bara varit go, vi har promenerat runt i Boston's underbara parker och spanat in människor, ätit god Panini, starbucks kaffe, kollat på en bra film Taken.
Till sist så har jag fått ett nytt smeknamn av en tvååring, camilla banana.
"Smile"
Naltin kan vara den fulaste på länge, men det är insidan som räknas
och utan honom så skulle vi aldrig komma in VIP på Rumor.
Hur snygg tror jag att jag är när jag säger så? Öhh!?
